I förrgår kväll sprang jag som en blådåre från jobbet till bussen för att slippa stå och vänta en halvtimme och komma hem halv tolv/ kvart i tolv på natten. Morgonen därpå sprang jag som en blådåre för att inte missa spårvagnen. (Planering, vad är det?)
Igår gick jag mycket och i rask takt under dagen. Eftermiddagen avslutades med ett tvåtimmars städpass hos en dam med prylar ööööverallt. Var tvungen att stå och sitta i ansträngande ställningar för att komma åt med dammsugaren. Dessa "övningar" kändes i både rygg och höfter på kvällen. Jag låg ner i soffan och hade svårigheter att komma upp. Väl uppe styltade jag fram som en 90-åring.
Jag måste nog börja inse att jag inte kan röra mig som förr utan måste röra mig efter förmåga och dagsform.
Men hallå!! Nu tar du det lilla lugna, det är inte ok att köra på som du gör.... - om man får bry sig....
SvaraRaderaGå i tid till bussar osv, ta vara på den här tiden du har nu för den kommer aldrig igen! // Ewa
Det var ju liksom det jag lärde mig av historien. ;-)
SvaraRadera