söndag 24 juli 2011

Alien is breaking loose...

Vecka 36.
Det börjar bli trångt...


lördag 23 juli 2011

Bortskämd!

Jag känner mig grymt bortskämd.
Vänner, arbetskamrater, släktingar och grannar öser gåvor över mig!
Babykläder, mammakläder, stora & små baby-eller-mamma-prylar samt goda tips och råd.
Jag niger, bockar, bugar och tackar!

tisdag 19 juli 2011

The only way is up!

Besök hos BM v.35+0. Sista kollen innan semestern.
Vikt: 77! (från ursprungliga 69). The only way is up, baby for you and me now! Anna á la Åresäsong-95 är inte långt borta. Huga!
Magmått: 32
Blodtryck och urinprov: utan anmärkning.
Liten ligger (troligtvis fixerad) med huvudet nedåt och trycker på höger sida. Hon vrider sig så att hon ibland sparkar på vänster sida av magen och ibland på höger.
Jag fick med mig min journal utifall "någon" skulle ha bråttom ut under de veckor vi är bortresta. Iiiiiih! Det kan ju faktiskt ske vad som helst när som helst nu! I kväll tar jag tåget upp till Östersund. Det ska bli himla roligt att träffa nära och kära igen! Har, som vanligt, med mig alldeles för mycket packning. Men vädret kommer garanterat att variera och med tanke på att vi inte mellanlandar i Göteborg på väg ner till Småland - är det lika bra att ta med sig rubbet.

Dessa pajsare har jag i synnerhet längtat efter! :)







Sammanlagt har dessa fantastiska kvinnor hela 12 underbara ungar!!!!

måndag 18 juli 2011

Where's my head at?

Ända sedan vi började fundera över hur vi tajma semesterresor med besök hos barnmorskan har jag haft en tanke i mitt huvud om att få en tid samma dag som jag reser och samma dag som jag kommer hem. Detta för att kunna vara borta så länge som möjligt. Denna tanke har tydligen satt som sig sten för trots att jag, noggrannt, har skrivit ner i almanackan att jag har tid IDAG så har jag förträngt detta och hela tiden inbillat mig att min besökstid är i morgon...
Så när BM ringde och undrade var jag var och jag stod nyvaken, iförd badrock, fick jag lite smått panik eftersom jag ju vet att de har fullt upp nu på sommaren och att vi inte kommer tillbaka förrän den 12 augusti! BM var dock mycket förstående och lyckades trixa in mig på en ny tid - i morgon.
Jag vet inte. Maybe it was meant to be? Hur som haver måste jag verkligen ta och skärpa mig och inte bara skriva ner dagar och tider utan faktiskt hålla koll på dem också. Skärpning, fröken Andersson!

fredag 15 juli 2011

"Storebror" mannekängar...

Lagom road och ytterst förnedrad, bör tilläggas...
Matte, och tillika den blivande mamman, skrattade dock både högt och länge åt spektaklet. Han är då allt för söt, vår älskade Kompis!





torsdag 14 juli 2011

Det där med minnet...

Efter ett trevligt och fruktsamt besök på IKEA samt en babybutik här i Mölndal, styrde jag kosan hemåt för att fortsätta med projekt: "bygga bo".
Parkerade, som vanligt, i garagehuset, tog mitt pick och pack och travade in i huset. När jag kommer upp på fjärde våningen slår det mig plötsligt att jag glömt nyckelknippan i bilen. Jävlar. På nyckelknippan sitter inte bara nyckeln till lägenheten utan även nyckeln till garaget. Jävlar. Jävlar. Jävlar.
Den blivande pappan är i New York så han kan inte komma till undsättning.
Jag inser att jag har två möjligheter att lösa situationen. 1: Ringa på hos diverse grannar och höra om jag kan få långa nyckeln till garaget. (Alla har dock inte garageparkering.) 2: Ställa mig utanför garaget och vänta på att något vänlig människa kommer för att parkera/hämta sin bil.
Jag börjar med det första alternativet. Jag ringer på hos en granne som jag dels vet har semester och dels vet har nyckel till garaget. (Hur vet jag det? Jo, det är nämligen inte första gången jag klantar mig på det här sättet!) Inget svar. Kilar ner till bottenvåningen och ringer på hos en granne som jag tjenixade till på vägen in i huset. Han har givetvis sin bil på den öppna parkeringen så han kan inte hjälpa mig. Jag frågar om han vet något om sina närmsta grannar och han svarar att samma gäller dem. Uteparkering - ingen nyckel. Typiskt. Han föreslår då att jag ska ringa fastighetsskötaren och kolla om jag kan få hjälp där. Jag ringer direkt och möts av en telefonsvarare. "Vi har telefontid mellan...." Suck! Jag ringer ett journummer och där svarar en kvinna från Securitas. Jag förklarar mitt ärende och hon svarar kort att de inte har jourtid hos fastighetsskötaren under dagen och att hon tyvärr inte kan hjälpa mig. Subba, tänker jag men svarar: "OK. Jag förstår. Tack ändå för hjälpen."
Det regnar ute. Uppgiven sätter jag mig på en betongsugga utanför garaget och väntar. När jag får ont i baken reser jag mig upp och går in mot gården igen. Då får jag syn på en granne och, se på tusan, han ska till garaget! Jag lubbar så fort jag kan med min stora mage och IKEA-påse och hinner precis ifatt honom.
Så löste det sig till slut!
Och vad lärde vi oss av denna historia?
Från och med nu ska jag aldrig mer lägga ifrån mig nyckelknippan i bilen.

tisdag 12 juli 2011

Bygga bo

Idag har jag satt ihop spjälsängen och bäddat med de sängkläder som följde med i köpet.
På torsdag ska jag ta en tur till IKEA och köpa saker som fattas: spjälskydd och lakan. Kommer nog även att köpa fler sängkläder om jag hittar något som faller mig i smaken.
Nu väntar sängen bara på att fyllas med ett litet sprudlande litet liv!

måndag 11 juli 2011

Tillskott i babyprylhögen.

Min arbetskamrat har rensat på vinden och det visade sig att hon hade kvar en del babysaker som hon gärna ville bli av med. Gratis är gott, tänkte jag och åkte över en sväng. Kom hem med ett regnskydd till barnvagnen, en finfin trehjuling, en bilbarnstol 0-10 kg, en liten dockvagn som även fungerar perfekt som gåträningsstöd samt ett gåbord. Inte dumt alls. Skulle vi nu exempelvis vilja ha en något modernare bilbarnstol så är det ju bara att kasta och skaffa nytt!



Sena kvällar - sena mornar

Har väldans svårt att ta mig i säng om kvällarna och därmed blir det långa sovmornar. Jag skyller på Lillan *harkel* och att det är hennes rytm som rubbar min. Jag menar, det skulle ju kunna vara så - eller hur? Skulle nog allt kunna ta mig i kragen och försöka komma i säng liiite tidigare dock. Fast nu när jag är ledig spelar det egentligen ingen roll hur jag sover bara ATT jag sover.

söndag 10 juli 2011

Losec

Guds gåva till den gravida kvinnan!
No more halsbränna. :)

fredag 8 juli 2011

Briljant skrivet!

En tänkvärd text till alla stressade bilister som, mot allt vett och förnuft, kör som blådårar och utgör rena, rama livsfaran för övriga medtrafikanter...

Läs och begrunda!

torsdag 7 juli 2011

Magen vecka 33

Lillan och jag på hotellrummet i Luton.



Besök hos Barnmorskan v. 33+2

Allt ser finemang ut.
Blodsocker och blodtryck - excellent!
Vikt: 75,4 kg.
Inga svullna ben eller fötter, Lillan är pigg, aktiv och har fina hjärtljud.
Nu ska jag börja fundera över eventuella önskemål. Hur vill JAG ha det under förlossningen? Mmmm, det tål att tänkas på!

tisdag 5 juli 2011

Ode till Halsbrännan

Halsbränna, halsbränna, halsbränna.
Ge mig mera halsbränna, svidande halsbränna.
Ge mig mera halsbränna, spyäcklig halsbränna.
Ge mig mera halsbränna, rödglödgad halsbränna.
Ge mig mera halsbränna, nu genast vill jag ha halsbränna
för det smakar as och det gillar jag!

Not.

måndag 4 juli 2011

Fit to fly.

I eftermiddags kom jag hem från en mycket trevlig resa till England.
Jag har, tillsammans med en vän till min storebror, varit i den lilla samhället Luton samt i Milton Keynes och det var i den senare staden som vi hade vår stora upplevelse: Foo Fighters gigantiska konsert på Milton Keynes Bowl.
Jag har aldrig tidigare varit på en så stor konsertarena och så här i efterhand kan jag, med gott samvete, säga att upplevelsen var värd vartenda öre!


Två lyckliga Foo Fightersfans!

Men det är inte konserten jag ska skriva om nu utan resan dit och hem.

I fredags hämtade jag ut ett läkarintyg som skulle "garantera" att jag, utan problem, skulle kunna flyga t.o.r. med flygbolaget EasyJet från Göteborg - London och tillbaka. På avresedagen var jag i v.32+3 och på hemresedagen, idag, är jag i v.32+5. Detta ligger väl inom gränsen för när man, som gravid, får flyga (fram t.o.m. v.35+6.) Förutom läkarintyget hade jag ordnat med en reseförsäkring från Europ Assistance. En pytteliten miss gjordes när läkarintyget skrevs. Läkaren borde ha skrivit att jag, vid flygresornas tidpunkter, var/är "fit to fly."

Resan till London flöt på utan konstigheter. På Landvetter flygplats blev JAG tillfrågad vilka regler som gällde för gravida kvinnor (detta borde givetvis personalen kunna) och jag svarade helt enkelt att jag nyligen varit hos barnmorskan och fått ett läkarintyg så det skulle nog inte vara några problem... "nog"

Resan tillbaka bjöd dock på ett och annat strul...

För det första hade jag, efter den omtumlande konsertupplevelsen, endast sovit ca 3-4 timmar vilket gjorde mig såsig och seg i skallen.
För det andra blev tågresan från Luton till Gatwick Airport försenad med en halvtimma, vilket gjorde mig allt annat än cool, calm & collected. När jag således kom fram till Gatwick, jäktade jag iväg till heeelt fel terminal... Trött som jag var kollade jag givetvis inte upp ordentligt hur och var jag skulle gå. Jag kände dock ganska omgående att saker och ting inte stod rätt till. Jag gick raka spåret till informationen där den vänliga damen bakom disken snabbt konstaterade att jag förirrat mig. Hon började fråga om min graviditet och jag visade genast (och rätt så nöjd) upp mitt läkarintyg. Hon granskade intyget och uppmärksammade inte bara en utan två brister: 1: "It doesn't say that your doctor thinks you are fit to fly." 2: It doesn't say the actual dates that you are flying."

Ooooops!

Jag var sååå nära att börja skutta runt och hjula bara för att riktigt visa hur jäkla fit to fly jag var...



Den vänliga damen ringde ett samtal till rätt terminal och rådfrågade personalen där hur vi skulle gå vidare med problemet. Jag förstod att det kunde innebära diverse strul involverande att försöka få tag i min barnmorska alt. en läkare på Krokslätts vårdcentral och få henne/honom att faxa nödvändig info till EasyJet på Gatwick.
Jag såg framför mig hur jag förtvivlat försökte få hjälp i tid till min flight (stressad, stressad, stressad) och hur jag skulle misslyckas, behöva stanna kvar och köpa ny biljett (strula, strula, strula) och slutligen, sent omsider, fattig som en kyrkråtta, komma hem till Göteborg.

Den vänliga damen gav mig instruktioner hur jag skulle ta mig genom säkerhetsdelen av den felaktiga terminalen och ta mig till rätt terminal. Vidare gav hon mig intruktioner att ta kontakt med personal på Easyjet och förklara läget med läkarintyget.

Jag skyndade mig så gott jag kunde och till min stora glädje och förvåning löste sig allt utan några som helst problem! Easyjet släppte hem mig utan vare sig telefonsamtal till barnmorskan eller fax från läkare och då jag endast hade EN väska gick den som handbagage vilket innebar att jag kunde kila direkt till säkerhetsdelen och sedan vidare till min gate. Sweeeeeet!

Resten av resan gick som en dans.

Vad lärde jag mig på detta då? Jo följande:

"If you want to travel when you’re between 28-35 week (inclusive) pregnant, you need to have a certificate from your doctor or midwife confirming how many weeks pregnant you are at the time of the flight, and that in their opinion you are fit to fly. Please note that the certificate needs to cover all the dates of your travel."