Dagar, veckor och månader har gått sedan sist. Mycket har hänt.
Svea utreds för epilepsi efter att ha haft fem krampanfall mellan oktober och januari. En jobbig tid.
Det har blivit x antal läkarbesök - både planerade och akuta. Oron och maktlösheten har varit värst.
Nu var det dock ett tag sedan sist hon krampade. Peppar, peppar!
Någonstans hoppas vi att anfallen orsakats av edn explosion av tänder som skett i Sveas mun.
Hon har nu alla tänder man kan ha (förutom visdomständerna). Kanske rena rama önsketänkandet men faktum är att sedan sista tanden sköt ut - har det varit lugnt på krampfronten...
I övrigt mår hon prima, den lilla Loppan!
Pappa Niclas skolade in Svea på dagis i januari. Det har gått väldans bra. Hon verkar stortrivas. Hon äter som en häst och sover gott när det är vilodags. Man märker tydligt hur fort hon utvecklas. Att umgås med barn i olika åldrar bidrar mycket. Sitta på tripp trapp-stol, äta själv osv.
Favoritsysselsättningarna nu vid 1½ års ålder är att:
leka m pappas Ipad eller mobiltelefon
gunga - högt och länge
lyssna på musik, dansa och sjunga
rota i vår sopsortering (plast och papper sprids ut öööööverallt)
mata fåglar
Så ser livet ut - just nu.
