Skilda världar...

Vi planerar sommarens semester. Det ser ut att bli en del tågresor kors och tvärs över landet. Tågresor är väldigt bra, men när man reser tillsammans lönar det sig tyvärr att ta bilen. Det lönar sig framför allt i den blivande mammans plånbok, som inte är särskilt fet och som knappast kommer att bli fetare på inkomsten: graviditetspenning.
Så diskuterar vi Smålandsvistelsen, som sker mot slutet av graviditeten.
Plötsligt tar diskussionen en märklig vändning och en av oss hamnar på Venus och den andre på Mars...

Låt föreställningen börja!

(Ridå)
- Den 12:e augusti måste vi åka hem för då ska jag till BM, säger d.b. mamman.
- Jaha? svarar d.b. pappan.
- Ja... hur tänker du där? Du har ju skrivit Ryd i kalendern. Tänker du stanna längre? undrar d.b. mamman.
- Ja, det kan ju hända, svarar d.b. pappan.
- Så då tänker du att jag åker tåg och du kommer efter med bil? undrar d.b. mamman.
- Ja? svarar d.b. pappan frågande.
- Det blir så mycket åkande med tåg och dubbla kostnader, konstaterar d.b. mamman.
- Jamen jag kan sponsra dig, svarar d.b. pappan.
- Och sen är det ju så kort tid kvar innan beräknad förlossning... säger d.b. mamman.
- Ja? svarar d.b. pappan.
- Ja, det hade ju varit rätt så skönt om du hade varit hemma - OM det händer något, säger d.b. mamman menande.
- Antagligen hänger jag på upp men jag kanske stannar. Det kan vi ju se då, svarar d.b. pappan.
- "Kanske?" Tänk om jag får värkar då??? frågar d.b. mamman något upprört.
- Då tar jag bilen upp, svarar d.b. pappan helt obekymrat.
- Det tar ju 3 timmar! utbrister d.b. mamman förfärat.
- Ja... vaddå? Du kan ju ta taxi till Mölndals sjukhus, svarar d.b. pappan fortfarande helt obekymrat.
- Taxi??? Står du här och skojar med mig eller menar du allvar?!? undrar d.b. mamman, som nu är på väg att bli arg.
(D.b. pappan fattar inte vad "felet" är.)
- Ja? Det är ju jättebekvämt plus att det är kort bit, svarar d.b. pappan.
- Det är ju för fasiken inte sträckan det handlar om! svarar d.b. mamman surt.
- Vad är det då? undrar den (kanske lätt korkade?) blivande pappan.
- Det handlar om att JAG är här SJÄLV och ska bli förstagångsmamma och ska ordna och komma ihåg allt själv och DU, som ska bli förstagångspappa, ska sätta dig lugnt och sansat i en bil och köra 3 timmar utan att köra ihjäl dig! fräser mamman.
- Anledningen till att jag säger så är att jag tror att du kommer gå över tiden. Antagligen skulle jag hinna fram i god tid. Kanske vi får gå och vänta en vecka eller två över tiden svarar d.b. pappan lugnt.
- Hörrudu, det kan gå ruskigt fort om det sätter igång! Det kan ju ske när som helst! Du tror inte att jag vill ha dig här hos mig då eller??? Och tänk om något går fel och det blir akut kejsarsnitt! svara d.b. mamman argt.
- Jamen jag kommer. Jag kommer ju, bedyrar d.b. pappan.
D.b. mamman går nu in i martyr-mode och säger anklagande:
- Du kanske hellre vill vara i RYD än att vara med när ditt FÖRSTA BARN FÖDS?!?
- Nääääääeeeee... försöker d.b. pappan övertyga d.b. mamman.
- Då kan jag ju avskriva dig helt och be någon som FAKTISKT VILL VARA DÄR att komma istället! utbrister d.b. mamman dramatiskt.
- Nääää. Självklart kommer jag att vara där. Jag KOMMER att vara där, försöker d.b. pappan igen.
- Nämen det låter ju inte så! Du säjer ju "kanske" och "antagligen"! fräser d.b. mamman.
- Jag KOMMER. Det är klart att jag kommer att vara där! Jag lovar, svarar d.b. pappan.

Diskussionen avslutades med att den förnärmade och upprörda blivande mamman tog hand om tvättberget. Medan hon vek tvätten kom hon på att hon minsann skulle skriva i bloggen så att ALLA kunde se vilken hemsk, usel och dåååålig blivande pappa hon lever med!

Och på den vägen är det. ;)

(Ridå)